Rekommendation kring delegationsbeslut
IV rekommenderar att huvudmannen, till lämplig anställd, delegerar arbetet med klagomålshantering (SL 4 kap. 8§), kränkningsutredning (SL 6 kap. 10§) samt i förekommande fall även arbetet med arbetsmiljön. IV rekommenderar vidare en årlig revidering av samtliga delegationsbeslut i verksamheten.
Enskilda huvudmän som är godkända enligt skollagen (SL) 2 kap. 5 § har ett lagstadgat ansvar för utbildningen SL 2 kap. 8 §. Denna skyldighet omfattar även pedagogisk omsorg eller fritidshem som drivs av enskilda utifrån SL 25 kap. 2 § med bidragsrätt enligt SL 25 kap. 10 §.
Av skollagen 2 kap. 9–11 §§ framgår vem som får anställas som rektor, befattningens uppgifter samt behörighetskrav.
För att fullgöra sina skyldigheter enligt ovan får huvudman och rektor delegera vissa arbetsuppgifter till annan. Ett delegationsbeslut ska alltid vara skriftligt och innehålla följande delar:
1. Vem som lämnar delegation
2. Vad delegationen avser alltså arbetsuppgifter och/eller befogenhet
3. Vem som tar emot delegationen
4. Hur återrapportering sker av de beslut som fattas med stöd av delegationen
Den som lämnar delegation bär det fulla ansvaret för de beslut som fattas med stöd av delegationen och kan normalt heller inte återkalla eller ändra dessa beslut. Däremot är det fullt möjligt att dra tillbaka delegationen om man är missnöjd med besluten.
En delegation är personlig och får inte överlåtas till någon annan. En delegation kan inte påtvingas någon; i akuta situationer kan en arbetsuppgift bli beordrad, men räknas då inte som en delegation.
Rekommendation om sekretess/tystnadsplikt
IV rekommenderar att nya vårdnadshavare, när de antar plats på förskolan/den pedagogiska omsorgen, informeras om personalens tystnadsplikt enligt skollagens 29 kap.14 §. Särskilt för föräldrakooperativ är att medlemmar i föreningen lyder under samma lagstiftning, varför nya medlemmar skall informeras om detta.
Tystnadsplikten innebär att du som är verksam inom förskolan inte får lämna ut uppgifter om enskilda personer till obehöriga. Det är alltså förbjudet att lämna ut uppgifter muntligen, genom att en handling lämnas ut, visas upp eller om innehållet i handlingen i handlingen röjs på annat sätt. Tystnadsplikten gäller även för uppgifter om anställdas personliga förhållanden. Förbudet gäller även efter det att anställningen har avslutats, medlemmen har utträtt ur kooperativet eller verksamheten har upphört. Brott mot tystnadsplikten är straffbart. Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas till dagsböter eller fängelse, ofta i kombination med skadestånd.
Tystnadsplikten gäller inte vid anmälan enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §, när man vittnar under ed i domstol eller vid smittspårning.
För styrelsen gäller strängare sekretessregler då man ofta får en ingående kännedom om enskilda personers förhållanden.
Dataskyddsförordningen reglerar behandling och utlämnande av personuppgifter. Förskolan ska se till att inga personuppgifter lämnas ut på ett sätt som kan strida mot lagen.
Reviderat 2021-03-19
Rekommendation för registerkontroll
Personal
Vid erbjudande om anställning ska personen alltid uppvisa ett utdrag ur polisens belastningsregister. Utdraget får inte vara äldre än tolv (12) månader. Förskolan ska på anställningskontraktet dokumentera att uppvisandet har skett, datum samt signatur. Utdraget i original ska alltid återlämnas till den anställde.
IV rekommenderar att Förskolan gör en tjänsteanteckning om att utdraget har uppvisats och avråder därför från att Förskolan sparar en kopia av utdraget.
Det finns inget lagstöd för att utdraget ska lämnas i ett obrutet kuvert till Förskolan.
Rekommendation om utdrag ur belastningsregistret medlemmar (vårdnadshavare)
IV avråder från att förskolan begär in utdrag ur belastningsregistret på föräldrar, detta oavsett om de ska arbeta i barngrupp eller inte. Det finns inget lagstöd för detta. Frågan är hur ”frivillig” en policy blir. Om någon vägrar visa upp ett sådant utdrag – hur behandlar ni den medlemmen då? Enligt lagen om ekonomiska föreningar har man inte rätt att göra åtskillnad på medlemmar och deras arbetsinsatser ur ett generellt perspektiv. Man har inte heller rätt att särbehandla föräldrar för att de inte visar upp ett registerutdrag som de inte har skyldighet att göra.
Anledningen till att man valde att undanta föräldrar i lagstiftningen är framförallt för att man ansåg det vara ett alltför stort ingrepp i den personliga integriteten.
Generellt rekommenderar IV inte att medlemmarna gör sin arbetsinsats i barngrupp. Det handlar om säkerhetsaspekten dvs vilken kunskap har medlemmarna kring rutiner för brand, utrymning, inrymning och kris? Det handlar också om förskolans uppdrag såsom det anges i skollagen 1 kap 4 § om att förskolans uppdrag är att barnen ska inhämta kunskaper och värden. Medlemmarna har sällan en pedagogisk utbildning. Till sist handlar det om barnens integritet vid blöjbyten och toalettbesök alltså ska ”Kalles mamma torka mig?”.
Av prop. 2007/08:28 om utvidgad registerkontroll finns följande på s 13 – den del som är en av de tre huvudanledningarna som nämns ovan är understrukna:
”Regeringen anser att utredarens avgränsning av de personkategorier som bör omfattas av registerkontroll är väl avvägd. Ett effektivt skydd för barn kan inte åstadkommas enbart genom ett alltmer utvidgat tillämpningsområde för lagstiftningen om registerkontroll. En registerkontroll får inte innebära att andra åtgärder för att skydda barnen i de berörda verksamheterna inte genomförs. Vuxna som inte har den utbildning eller erfarenhet som krävs för att få utföra samma arbetsuppgifter som de anställda bör inte få delta i de berörda verksamheterna på ett sådant sätt att inte lärare eller annan personal har möjlighet att uppmärksamma ett olämpligt beteende gentemot barnen. Det måste förutsättas att deras deltagande begränsas till att ske vid sidan av den ordinarie personalen och under dennas överinseende. Det finns därför i dessa fall inte lika tungt vägande skäl att låta hänsynen till den personliga integriteten stå tillbaka som när det gäller personer som ska arbeta i verksamheten på villkor som liknar vad som gäller för anställda.”
Längre ner på s 13 står följande:
”När det gäller föräldrar som deltar i verksamheter där deras egna barn vistas gör sig hänsynen till den vuxnes integritet särskilt starkt gällande. Alla människor har rätt att bli föräldrar och att vara delaktiga i sina barns skolgång utan att behöva bevisa sin lämplighet. Regeringen anser att hänsynen till den enskildes integritet i sådana fall väger så tungt att registerkontroll inte bör ske. I föräldrakooperativa förskolor är det vanligt att föräldrar mer eller mindre regelbundet arbetar inom verksamheten vid frånvaro bland den ordinarie personalen, eller som förstärkning till denna oavsett frånvaro. Bedömningen bör dock enligt regeringens mening vara densamma oavsett omfattningen av föräldrarnas deltagande.”
Reviderat 2019-08-28
Befattningsbeskrivning skolchef
Den 1 juli 2018 infördes en ny bestämmelse i skollagen om att huvudmannen ska utse en skolchef. Skolchefen ska aktivt verka för att de nationella bestämmelserna som gäller för utbildningen följs.
Skollagen 2 kap. 8 a §
Prop. 2017/18:182 Samling för skolan
Kort sammanfattning
Skolchefens uppgift är att biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs. Med föreskrifter avses alla bestämmelser i lagar och förordningar som gäller för verksamheten, dessutom omfattas alla myndighetsföreskrifter som rör verksamheten.
I första hand avses skollagen och anslutande författningar men även exempelvis arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. I skolchefens uppdrag ingår även det systematiska kvalitetsarbetet. Detta är inte någon ny ansvarsnivå utan en ny funktion och kan snarare ses som ett förstärkande och säkerställande av att huvudmannens ansvar för att de nationella kraven som finns på utbildningen följs. Det är också viktigt att understryka att det pedagogiska ledarskapet och ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ligger kvar hos rektor. Det går bra att utse rektor till skolchef.
Om skolchefen upptäcker att verksamheten inte lever upp till författningskraven ska han/hon försöka åtgärda bristen inom ramen för sina befogenheter. Om befogenheterna inte räcker till är skolchefen skyldig att informera huvudmannen.
Skolchefen ska utses av huvudmannen, det är styrelsen som beslutar vem som är skolchef. Detta beslut ska dokumenteras i ett styrelseprotokoll. Beslutet ska innehålla information om befogenheter och hur återkoppling ska ske till huvudmannen (styrelsen). Beslutet ska även reglera och tydliggöra ansvaret mellan rektor och skolchef även om dessa är samma person. Beroende på hur beslutet om ansvar och befogenheter utformas kan skolechefen anses ingå i den krets som omfattas av ägar- och ledningsprövning enligt skollagen 2 kap. 5 a §.
IV vill understryka att det inte handlar om någon nyanställning utan att det är en befintlig funktion (t ex på huvudmannanivå eller rektor) som får uppdraget som skolchef.
Logga in i medlemsportalen och hämta både förslag till befattningsbeskrivning och beslutsformulering.
Reviderat 2021-11-10
Rekommendation om kandidatförsäkran
IV rekommenderar att det finns rutiner för valberedningen att tillämpa kravet på en kandidatförsäkran eller motsvarande för den som kandiderar till en förtroendepost i en förening, stiftelse eller bolag, alltså styrelseledamot eller suppleant.
IV har bedömt att det är olämpligt att en valberedning eller en styrelse i en förening, stiftelse eller bolag samlar in exempelvis utdrag ur belastningsregister, kreditupplysning och/eller information från domstolsverket avseende enskilda individer som önskar ställa sig till valberedningsförfogande avseende möjliga val till styrelseuppdrag inom föreningen. Skyldigheten att begära in dessa uppgifter åligger ansvarig tillsynsmyndighet.
För att skydda enskilda personers integritet samtidigt som man säkerställer att ett godkännande inte återkallas med anledning av brister enligt skollagen 2 kap. 5 § är det angeläget att den som önskar kandidera till en styrelse i ett kooperativ, stiftelse eller bolag skriver under en kandidatförsäkran. Denna försäkran innebär att kandidaten intygar, på heder och samvete, att man uppfyller kraven på lämplighet såsom de är de definierade i skollagen. Detta innebär att kandidaten är införstådd med att tillsynsmyndigheten kommer att pröva den enskildes lämplighet utifrån nedanstående:
Vid lämplighetsprövningen bör vägas in ekonomisk skötsamhet in, dvs. viljan och förmågan att fullgöra skyldigheterna mot det allmänna. Laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Som exempel på omständigheter av det sist nämnda slaget kan nämnas att personen har haft en ledande ställning i ett bolag som är eller har varit försatt i konkurs. I den helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som ska göras bör vägas in om någon ekonomisk misskötsamhet kan läggas personen till last.
Mot bakgrund av att syftet med tillståndsmyndighetens prövning är att eftersträva seriösa ägare är det rimligt att brott av förmögenhetsrättslig karaktär beaktas vid prövningen. Det finns vidare ett generellt behov av att förhindra att kriminella söker sig till välfärdsverksamhet. Även t.ex. vålds- och sexualbrott bör därför kunna vägas in vid en prövning.
Det ska göras en samlad bedömning av alla omständigheter, såsom exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter. Om företrädarna tidigare har drivit en verksamhet vars godkännande eller tillstånd har återkallats, om verksamhet bedrivits olagligen eller om ansvarig myndighet i sin tillsyn funnit allvarliga brister i verksamheten, kan det också påverka bedömningen av företrädarnas lämplighet.
Den principiella utgångspunkten i ett rättssamhälle är att den som har avtjänat ett straff ska ha samma rätt som alla andra att verka i samhället. Enbart den omständigheten att en person har dömts för ett brott ska inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllt, utan prövningen måste göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet.
Tillämpliga författningar:
Regeringsformen 2 kap. 1 § säkerställer rätten till föreningsfrihet.
Lagen om ekonomiska föreningar 4 kap. 1 § stadgar att en ekonomisk förening ska vara öppen för nya medlemmar.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 23 §
Skollagen 2 kap. 5 §. Den krets som ska prövas regleras i 2 kap. 5 a §.
Socialtjänstlagen 7 kap. 1 §. Den krets som ska prövas regleras i 7 kap. 2 §.
Dataskyddsförordningen artikel 5 reglerar principerna för behandling av personuppgifter. Det innebär att uppgifter får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Artikel 6 reglerar när det är lagligt att behandla personuppgifter.